Kan gårdar som köper nästan ingenting utifrån vara lönsamma?
De resurssnåla entreprenörerna är ett forskningsprojekt som pågår under åren 2024–2026 i sin första fas. Det drivs gemensamt av Naturskyddsföreningen, medieföretaget Publishing Farm och lantbruksekonomen Lars Jonasson. Projektet finansieras av Lund Trust.
Det dominerande antagandet i modernt lantbruk är att lönsamhet följer av volym: fler kor, högre skördar per hektar, mer köpta insatsvaror. Men det finns också lantbruksföretagare som valt en annan strategi – där de anpassar sin produktion efter vad den egna marken och naturresurserna kan ge, håller köpta insatsvaror till ett minimum och skuldsättningen låg. Hur ser ekonomin ut på sådana gårdar? Den frågan har sällan studerats systematiskt. Det råder brist på både rådgivning och forskning på området. Det här projektet bidrar till att fylla dessa luckor.
Kan gårdar som nästan uteslutande baserar sin produktion på lokala resurser uppnå god lönsamhet?
Fem verkliga gårdar studeras. Gemensamt för dem är att de producerar för den öppna marknaden – ingen direktförsäljning med mervärdesprissättning – håller köpta insatsvaror som kraftfoder, mineralgödsel och bekämpningsmedel till ett strikt minimum, och är i de flesta fall ekologiskt certifierade. Gårdarna inkluderar både djurhållning och växtodling.
För varje gård konstrueras ett realistiskt alternativ med hög insatsintensitet: en version av samma gård med intensiv drift, samma mark men större besättning, högre skördar och betydande externa insatsvaror. Produktionsdata för det intensiva alternativet hämtas från Agriwise – det driftsplaneringsverktyg som utvecklats av Jordbruksverket och Sveriges lantbruksuniversitet.
Resultat från tre av de fem gårdarna har publicerats. Alla tre uppvisar ett likartat mönster.
Familjen Larssons mjölkgård i Skåne
80 ekologiska kor · 296 ha åker · Norr om Eslöv
Jämfört med ett modellerat intensivt alternativ med 280 konventionella kor hade den resurssnåla gården lika god eller bättre lönsamhet under åtta av elva år från 2014 till 2024. Det intensiva alternativet var bättre enbart under år med ovanligt höga mjölkpriser. Ägarens ersättning per arbetad timme låg bättre till i den resurssnåla driften under större delen av perioden.
De fysiska flödena belyser skillnaden: den resurssnåla gården sålde 736 ton mjölk, 12 ton kött och 235 ton spannmål – utan att köpa in kraftfoder eller mineralgödsel. Det intensiva alternativet hade sålt 3 297 ton mjölk, men krävt inköp av 977 ton kraftfoder och 185 ton gödsel.
Håkan Carlborg, Källingby gård, Knutby
33 dikor + inköpta kalvar · 201 ha åker · 39 ha naturbete · Uppland
Jämfört med ett intensivt alternativ med nytt stall för 120 dikor och en större maskinpark genererade den resurssnåla gården i genomsnitt drygt 800 000 kronor per år och 400 kronor per arbetstimme – till en bråkdel av investeringen och risken i det intensiva alternativet.
Jens Fjelkner, Sjövången
36 dikor · 89 ha åker · 77 ha naturbete · Söder om Kristianstad
Liknande mönster: jämnare årsresultat med den resurssnåla strategin, bättre ersättning per timme, hög biologisk mångfald, ingen pesticidanvändning och låg fossil energiförbrukning. Brukaren beskriver situationen som präglad av låg finansiell stress och lugna vardagsrutiner.
Ett genomgående fynd i alla tre fallen är att den resurssnåla driften ger jämnare resultat över tid. Det intensiva alternativet kan ge större toppar under goda år, men också större underskott eller nära-nollresultat under dåliga år – drivet av prissvängningar på insatsvaror och produkter som lantbrukaren inte råder över.
Insatssnåla lantbruksstrategier uppmärksammas sällan i lantbruksforskning eller branschrådgivning, trots att de kan utgöra en tydlig väg till lönsamhet. Sådana gårdar tenderar dessutom att bära med sig miljömässiga fördelar – högre biologisk mångfald, inga syntetiska bekämpningsmedel, lägre fossil energiåtgång – och de motverkar den regionala koncentration av produktion som skapar näringssaltsöverskott i vissa områden och utarmade landskap i andra.
Projektets hypotes är att den konventionella logiken – större besättningar, högre skördar, mer insatsvaror – inte är den enda rationella ekonomiska strategin. En gård som köper nästan ingenting kan förlora en del av intäkterna, men minska kostnaderna ännu snabbare, och i slutändan ha ett stabilare företag och en bättre avkastning på ägarens egen tid.
Projektets första fas löper t.o.m. 2026. Resultat från enskilda gårdar publiceras löpande i tidningar som Ekologiskt lantbruk och Lantmannen. En slutrapport som sammanfattar alla fem gårdar planeras till början av 2027. Arbete pågår med att söka finansiering för att utvidga projektet till andra EU-länder.
Naturskyddsföreningen (Swedish Society for Nature Conservation)
Pim Bendt — pim.bendt@naturskyddsforeningen.se
Publishing Farm
Niclas Åkesson — niclas@publishingfarm.com
Finansieras av Lund Trust, UK